Aldaagaa heluulj surah urlag Close your eyes

Freakonomics of Discrimination

freakeconomicsEne nom USA-d tudiigui nileed heden ulsad bestseller bolson suragtai. Unshiya gej bodood l baigaan, haramsaltai ni nom unshih durgui yum bolohooroo shuugeeniihee door “hadgalchihsan”… Ehlel deer ni 1990-d onii eheer USA dah usvur nasniihnii gemt hergiin too ihsej baisan talaar gardag. Gemt hereg sudaldag humuusiin ihenh ni too ulam bur ihesne gej dugnej baisan buguud margaan ulmaar gertee buu bailgaj boloh eseh talaarh huuliin tusultei nyagt holbootoi bolj irsen gene. Buruu sanaagui bol huuli batlagdaj udahgui 90-d onii suuleer gemt hereg buursan baina. Tegeed l nuguu gemt hereg sudlaachid huuliig magtaj ehelsen gene. Harin ene nom arai uuruur tailbarlsan baina. Yag 20-d jiliin umnu buyu 1970d onii suuleer abort hiilgeh ni undsen huuli zurchsun uu gui yu gegdeer tomoohon shuuh bolj abort hiilgeh ni undsen huuliar hamgaaldag hunii erhiin asuudal gesen dugnelt gargajee. Ulmaar USA-d abort hiilgeh ni huuliar zuvshuurugduj ihenh humuus huseegui huuhdee gargahaa bolison baina. Huseegui huuhed yaduu aild turuh yum bol usvur nasandaa gemt hereg gargah magadlal ni ihesdeg baina. Ulmaar huseegui huuhdiin too buurna gedeg maani usvur nasnii gemt hereg buurna gesen ug. Tegehleer huuseegui huuhed garahaa bolisnoos yag 20-d jiliin daraa buyu abort-g zuvshuursun shiidver garsnaas hoish tursun huuhduud usvur nasandaa hureh uyed(1990d onii tugsgul) gemt hergiin too buursan baina.

Nadad ene setgelgee ni ih taalagdsan. Yer ni ediin zasagchdiin neg sain tal gevel alivaa zuiliin uchir nachriig zuv oldogt baidag baih. Urgelj l causal effect, dependent variable, partial effect, endogeneity geh met yumtai notsolddog bolohoor…

Uuntei holbogduulaad Yalgavarlan uzeh talaar neg sonin zuil:

Texas-d baki zaluuchuud busdiin hundetgel hurtdeg geye. Getel achaa urguchdiin tsaling haritsuulbal texas-n erchuud busad mujiin erchuudees baga tsalintai baidag baina. Busad mujiinhan Texas zaluuchuudad durgui bolohoor tedend tsalin baga ugdug gej zarim negen heleh baih. Ene ni discrimination bolj taarna. Getel jinhene shaltgaan ni…

Uur neg jishee. Ih surguuliin bagsh nariin tsalingiin dundjiig haritsuulaad uzvel emegtei bagsh nar eregtei bagsh naraas baga tsalin avdag baina. Tegehleer emegteichuudiig ih surguuli yalgavarlan uzdeg gej helj boloh nee??

3 Responses to “Freakonomics of Discrimination”

  1. Bold Says:

    Freakonomics ongorson 2 sard Business Weeks-iin ehnii 3 bestseller dotor bagtsan baisan. Online-s huraangui PDF version-iig ni unshsan. Ih taalagdsan shuu. Ter abortion dummy-g tootsoogui bol unen zov dugnelt garahgui baih baisan. Tegeheer ene nom pragmatic talaasaa ih sain buteel bolson gej bodoj baina.

  2. mgloo Says:

    Hehe, ter pdf chini saihan ed baina, barag buh nomnii pdf internet baidag suragtai baisan…

  3. rhia Says:

    neg nudeeree scan-dtsan bhad davgui ee ;)

Leave a Reply

*
Та хүн (спам биш) гэдгээ батлахын тулд зурагт үзүүлсэн үгийг бичнэ үү.
Спамаас хамгаалах зураг

Зочид